Jobbar på restaurangen, jobbar på Nomads. Börjar bli rätt less på Kitchen Hand-jobbet, så hoppas att jag hittar nåt annat snart. Nomads-jobbet är roligare, trivs bra här, speciellt med vår "Nomads-familj". Men att arbeta här är lite som att jobba helt utan fack. Alltså utan arbetsförsäkran, ingen som kämpar för en om något skulle hända. Kontraktet vi skriver på är bara en försäkran om att de har oss som arbetare så länge de vill, inte för oss om hur länge vi får stanna. Rörigt, sorry, men vad jag menar är att, så fort någonting är emot dem, så avskedar de en. Om man vägrar bädda en säng, så blir man sparkad. Om man inte städar ordentligt en dag blir man typ sparkad. Så man lever rätt farligt hela tiden, men är still in the game så att säga. Fortfarande kvar här. Aja, long story, rätt ointressant för er kanske.

 

Har vandrat en del, börjat träna lite smått igen, haft fina stunder med Nomads-familjen, och fått ännu mer nippran på Sagan om Ringen. Ikväll var vi ute 14 pers för att som ha en sista middag med Lacey och Stef som lämnar Nomads på tisdag. Vi åt god stek på Atlas Restaurant vid Steamer Wharf (vet att det inte säger er nåt) och avslutade med en glass. Najs.

 

Naturen är fantastisk här runt omkring! Har vandrat i skogarna och tittat ut över Lake Wakatipu (sjön vid vilken Queenstown ligger). Så fint.

 

Nu ska jag sluta babbla, men nu vet ni att jag lever. Och mår. Som sagt.

 

Hajdå.

Idag blandade jag ihop de gyllene ingredienserna till en pannkakssmet, och påbörjade så projektet att steka pannkakor. Det skulle nog komma att ta ett tag, men jaja. Så kommer Rob in och ba: "Pancakes!" och jag sa att han fick en om han stekte den själv. Deal, tyckte Rob och stekte sig en pannkaka. Så kom Chris in och ba: "Pancakes!" och jag sa detsamma till honom, så han hällde smet i pannan och stekte sig en pannkaka. Och hips vips så stod de där, Rob och Chris, och stekte massa pannkakor. Gav pannkaksråd och såg så glada ut. De stekte alla pannkakor och jag dukade bordet och sa att vi skulle dela på alla pannkakor (klart de skulle få fler än en pannkaka var nu när de varit så snälla och stekt alla). Och så satt vi där och åt pannkakor med banan och nutella på, och drack mjölk till och hade en fantastisk pannkakslunch. Alex kom till bordet och han fick sig också en pannkaka, sen kom Evan och han erbjöds en pannkaka, men han ville inte äta upp pannkakorna för oss, så han tackade nej, men stannade ändå för att prata med oss. 

 

Och då tänkte jag på det, att även om det var mina ingredienser alltihop och min lunch, så blir det ju så otroligt mycket roligare att dela på någonting. Jag har funnit mig själv vara en ganska snål människa på vissa plan och hatat att ha vissa egoistiska, snåljåpstankar, men vet ni vad? Livet som backpacker har verkligen förändrat mig på många sätt och kanske speciellt inom detta med att verkligen dela med sig, även om budgeten är snål eller om man har lite mat eller vad det nu kan vara. "Behöver du mjölk? - Ta av min!" "Vill du ha två ägg, det är bara att ta dem!" Ju fler man är, desto roligare, och jag kände mig så glad över den där fina pannkakslunchen vi hade. Istället för att äta mina pannkakor själv, så fick jag sällskap av fyra britter - både under tillagandet, men också vid själva ätandet, vilket kändes hur trevligt som helst. Och alla var glada och alla blev mätta. Och jag kunde själv inte vara gladare. 

"Vårstädning" tyckte jag att Evan, vår stolte skotte här i rum 101, sa när han rände runt med dammsugaren i rummet vårt. Kanske hörde jag fel eller så var det en släng av hans europeiska själ som visade sig. Vår är det ju inte på långa vägar här. Sommar skulle jag säga och skulle det övergå i nästa årstid, så är ju hösten näst på tur. Hur det än är med årstiderna så har vi i alla fall grovstädat vårt kära rum 101 idag. Alltså kan ni förstå hur lycklig jag är?! Alltså helt seriöst, det typ bubblar i mig när jag tänker på hur rent och fräscht det är nu! Ni skulle ha sett innan ... Inte världens najsigaste rum direkt. Rätt ... stökigt kan man säga. Åå! Vad fint vi har det nu! Jag och Evan rände runt i typ 2-3 timmar fejandes; jag dammtorkade och bäddade sängar (rena lakan!) och han dammsög golvet och rensade bort alla onödiga saker och ordnade sakerna som var kvar. Tre stycken har flyttat ut idag och jag fick mig en ny säng! En mycket bättre, bättre placering i rummet liksom, och jag är så lycklig! Jag fick också 2 egna hyllor plus en skohylla + två lådor att ha under sängen - alltså helt fantastiskt! Sådan ordning vi har nu alltså! Och det var som att alla blev så glada av att få ordning och bara ändra om lite. Vi har till och med en liten regellapp med tre regler för att denna fina ordning och stämning ska hålla i sig. 

 

Jag har även tvättat idag - rena kläder! Och ätit god pannkakslunch, som gick från ett enmansprojekt till ett tre-/femmannaprojekt. Ska faktiskt ägna ett helt eget blogginlägg om denna pannkakslunch tror jag. Varför får ni väl läsa om!

 

Befinner mig just nu i min renbäddade säng, nyduschad (sen några timmar tillbaka), lyssnandes på bra musik och glad. Ska snart sova. Höres!

 

 

 

Höres!

 

Kommentarer på jobbet igår:

Kock: Förhoppningsvis regnar det idag ...

En stund senare;

Servitris (slår upp dörrarna till köket och utbrister): Det har börjat regna!

Kock: Jaaa! 

Servitör: I'm singing in the rain ...

 

Ja. Regn är bra trevligt. Lustigt det där, hur solen lockar till sig folk. Idag var det regnigt på morgonen och jättefå gäster åt på restaurangen. Sen kom solen fram och typ 10 min senare började disk välla in (Japp. Mäter restauranggäster i mängd disk och dess variation). Jag menar, sitter folk i buskarna och bara väntar på solstrålarnas närvaro? 

 

Uppenbarligen.