Något jag stör mig på är tanken/idén/grejen att det inte är "tillåtet" att ha en tröja, keps eller nåt annat med Sverige-flaggan på - förutom i idrotts- och tävlingssammanhang.

Skulle man göra det så är man rasist, Sverige-Demokrat och världens hemskaste person.

Men USAs flagga går bra att bära - och de har ju inte direkt renare bakgrund än Sverige om man säger så ... Och som det ser ut idag, så är ju Sverige ett land med väldigt bra etik och moral etc.

Men vi vågar inte riktigt vara svenskar. Vågar inte ha våra skolavslutningar i kyrkor, inte sjunga vissa sånger, inte bära svenska flaggan på en keps etc. (andra religioner kan ju bli kränkta då!). Men herregud! Vi måste ju vara som vi vill! Acceptans! Har ni hört det ordet någon gång? 

Våga vara svensk! Våga bära Sveriges flagga om ni så vill. Vill ni inte är det ingen som tvingar er. Men möjligheten borde finnas, utan att man blir stämplad som rasist.

Man är inte rasist bara för att man älskar och står upp för sitt land. Man kan acceptera andra ändå. Jag lovar.

Jag går in i en leksaksaffär och möts då av ETT FETT HIMLA STORT BORD FULLT AV VAPEN!

Leksaksvapen, visst, men de ser EXAKT ut som riktiga vapen. Hade jag sett dem på någon annan plats än i just den där leksaksaffären, hade jag aldrig gissat på att de var fejk. Är det det ni vill förmedla till barn, era himla leksakstillverkare, va? Att krig är kul, skoj, på lek, skitballt. Är ni dumma i huvudet!?

Samma sak med dessa krigsspel. Vad tänker ni med egentligen? "Hahaha, där dog du!! Jag ska skjuta ned dig!" hör man från en femåring till sin kompis/lillasyster/kusin idag. Hur bra är det på en skala från 1-10?

Jag säger inte att alla barn som leker med vapen blir krigare och massmördare - men i och med att vapen säljs, som någonting "bara på skoj" utvecklas en minskad respekt för vad krig för med sig och vad det egentligen innebär att kriga.

Tror ni att barn skulle klaga om det utvecklades en serie av Bamse och hans gäng (det finns väl redan, men ni fattar vad jag menar), eller något annat ofarligt? Svar nej! De skulle vara minst lika glada över det! Och säkerligen lugnare och en massa andra bra grejer. Jag är uppvuxen med dockor, "Josefin i skolan"-dataspel och "Williams önskestövlar" (TV-programmet), och jag älskade det!

Jag står i alla fall fast vid att min lillebror inte ska få spela CS eller nåt annat krigsspel. Han har inte fått några leksaksvapen av oss i familjen, och inget sådant ska någonsin komma in i vårt hus - end of discussion, good bye, the end.

Krig är våld, död och elände - inte lek.

 Är det så här vi vill att barnen ska ha det? Vill vi att någon över huvud taget ska ha det så här?    

Jag såg en lapp på skolan idag. Den annonserade ut information om en svenskakurs (för folk som ville lära sig svenska från grunden, skulle jag gissa) som skulle gå under sommarlovet. Priset?18.000 svenska stålar. Jajemän. Visst att svenska är ett snyggt, coolt, superbt språk, men 18 mille ... Kursen sträckte sig i och för sig under en rätt lång tid också, så det var säkert ett lämpligt pris.

Det som jag däremot fastnade för, var att de som skrivit lappen hade skrivit så här:

"Frukt och vatten paus."

Inte skulle jag för i hela friden vilja punga ut 18.000 för att lära mig särskriva svenska på en svenskakurs med svenskalärare? Skämmigt! Man undrar ju hur bra kursen är då liksom ... Och vilka svenskalärare som leder ...

Dags för många svenskatalare att lära sig att inte särskriva tycker jag. Och ni som skrev lappen kan ju få veta att det stavas: Frukt- och vattenpaus. Så ni vet det tills nästa gång ni tänker starta en svenskakurs.

Tack för mig.