Och dagen som skulle bli en produktiv, motionsdag börjar mer likna ännu en soffpotatisdag. Jag skyller precis allt på vädret, och sneglar lite besviket ner på de jeans jag ska få låna av pappa att jobba i (ja, istället för en trevlig utflykt, måste jag nu tvätta busstaket. Fint byte. Not.). För byxorna är skitfula och jag vill vara snygg, även fast jag bara ska leka Karlsson på Taket och skura. Jag blir så mycket produktivare om jag inte känner mig som en hösäck. Men jag får väl göra det bästa av saken och ställa upp och tillbringa min lediga dag på ett tak. Det kan ju förstås bli rätt okej ändå.

Och här sitter jag på Solbacken. "Sommarfågel" av Wintergatan spelar sådär halvdant utan högtalare ur min mobiltelefon (men den är ju så bra!) och "min" gula solbackenglassmugg är tyvärr tom på pistageglass. Men lika glad för det är jag. Jag är så himla glad att vara här. Jag älskar verkligen Solbacken, har jag nämnt det förut?

Efter dagens 12-timmarspass är jag fortfarande inte less på att jobba. Att detta är tolfte dagen i sträck jag jobbat bekommer mig inte heller. Men imorgon ska jag motvilligt vara ledig. Kanske. Kliver kanske upp och hjälper till med frukosten. Kan liksom inte låta bli att jobba på, vara på, andas Solbacken. Beroende tjej. Jepp.

Nämnde jag att jag är chef här i år också? Det är jag i alla fall! :D

Okej, det var verkligen att ta i med den rubriken. Men jag och Emma har verkligen kämpat på med träning idag. Jag har sprungit skogens stigar (och inte stigar, ibland genom områden av bara träd, träd, träd) på jakt efter kontroller - orienterat alltså. Varma sv både träning och sol for vi sedan och badade i havet. Superhärligt, solen sken återigen så somrigt, så somrigt. Så bytte vi rappt badkläderna mot träningskläder igen, och for och spelade innebandy med KRIK, non-stop i två timmar. Vi var så få att vi inte hade råd med några avbytare. Värmen var total och det var nästan omöjligt att släcka törsten.

Nu är min kropp i princip utslagen. Handen ömmar en aning efter en träff av en hårt (men ack så oskyldigt) slagen innebandyboll. Benen är rispiga av skogsris och jag är så trött att jag knappt orkar skriva det här. Kan inte låta bli att tycka att det känns lite rough och äventyrligt. Som något slags bevis på att jag verkligen gett allt. Nu ska jag vila upp mig. Tills imorgon. Kanske får det bli en vilodag. Vi får se.

Har premiärbadat för säsongen. På riktigt alltså. Spanien gills inte. I maj, i en norrländsk sjö, i Sverige, med solnedgången skinande över simtagen. Hur skönt som helst, helt ärligt talat. Bastu har jag också badat. Och grillat pinnbröd i 100 år. Spelat fotboll med megastor fotboll, spelat sommarkänsloframbringande brännboll och ropat fram spontana, chansade svar i en på tok för svår frågesport. Allt detta med ett gäng alldeles underbara människor, medan solen tittat på, länge, länge. Ända tills den byttes ut mot en stor fullmåne. Jag kan inte säga tills det blev mörkt, för det blev det aldrig. Natten var och är fortfarande så där underbart, vackert, trolskt, norrländskt ljus med fåglar kvittrande i luften. Det kändes som sommar ikväll. Det var nog det.

Har länge velat ta upp orienteringen igen, men inte hunnit med. Men i tisdags sprang jag min första orienteringstävling (som också fick utgöra min första träning efter alla dessa år) på typ 7 år eller nåt! Solen sken över banafjäls skogar, och med karta och kontroll-ID (får för mig att det är vad de där orangea "stämpelpinnarna" kallas) orienterade jag mig fram till en 8e plats. Av 13 startande i den orangea klassen var jag nöjd ändå, det var ju så länge sen sist. Och grymt vad kul det var! Det här vill jag fortsätta med!

Var på min andra orienteringsträning idag. Sprintträning. Kul! Men jag föredrar ändå längre distanser med orientering i skog. Yey! Nu är jag på gång!

Godnatt!

För att jag älskar när natten är alldeles ljus och regnet smattrar mot taket utanför fönstret.

För att jag sprungit Hägglundsjoggen på 4,1 km idag. Mitt hälsosamma liv tar sig. Och dessutom vann jag på lotteriet där!

För att jag hittat vår gamla, bortlagda VHS-spelare, kopplat in den alldeles själv (#teknikproffsetlevererarigen) och nostalgitittat på gamla VHS-inspelade TV-program.

Just precis därför. God natt!

Lyssnar på sommarlåtar och tänker på sommaren. Ljusa nätter och Solbacken. Längtar.

Var vattenlös hela dagen igår och några timmar i morse. Lärorikt måste jag säga, man inser hur mycket vatten man egentligen inte behöver, inser hur man rent I-landsmässigt slösar med vattnet. Skolorna i drabbat område har stängt idag, alltså både Alne och Sörliden, så jag sitter hemma och tycker att det faktiskt är riktigt synd att jag inte fick vikariera nåt idag (ledig?! Varför då?). Nu har vattnet iaf kommit tillbaka, om än i stötig, luftfylld, smått halvbrun version. Welcome back.

Och jag ville gräva ned mig, var det rätt beslut? (Mest troligt.) Solen skiner och det känns redan mycket bättre, det blir bra det här! I can do it!

Och vårt dricksvatten har upphört att existera: en läcka på huvudledningen och vips, så ombeds ALLA i Örnsköldsvik med omnejd att koka sitt vatten (om det ens kommer nåt ur kranen). Lite spännande kan jag tycka, men sparar för säkerhets skull så mycket som möjligt av mitt vattenglas jag fyllde på igår kväll. Bara för de allra nödvändigaste vattenbehoven. Men nu ska jag bege mig mot nya destinationer, ska vikariera som spanskalärare på Sörlidenskolan denna gång. Yeah. Nu kör vi.